Historien om företaget Souleiado

Det världsberömda företaget Souleiado finns i den gamla staden Tarascon mellan Avignon och Arles. De har butiker över hela världen. I mitten av 1700-talet startade man här ett bomullstryckeri och där man tryckte bomullstyger för hand. Nu är lokalerna ett museum, men  vinden får inte turisterna se. Där ligger de 40.000 tryckstockar som är utsirade för mönstertryck. Vinden med sina tryckstockar är unik i Provence, Frankrike och världen. Det är bara ett museum, Musée del ´Impression sur Etoffes i Alsace, som kan tävla med Souleiado när det gäller antal och kvalitet.  De är tillverkade av Les Compagnons du Tour, kringresande hantverkare som gärna uppehöll sig i Provence. Ett enda trästycke kunde ta månader att tillverka. Hos Souleiado används dessa trästycken dagligen. Från en stock tar de en girlang, från en annan tar de ett blommönster, från en tredje bakgrunden. På det sättet skapar de också nya mönster.

I början av 1900-talet började de små bomullstryckerierna, som tryckte för hand, att dö ut. Man började nu trycka maskinmässigt och många av de gamla tryckstockarna brändes upp på många håll i Frankrike. På en del håll bl a i Alsace och Provence gick utvecklingen långsammare och de gamla tryckerierna fick vara kvar.  En av dem, i Tarascon, med anor från 1700-talet ägdes av Charles Demérys farbror. Charles Deméry, som var fascinerad av mönstren och dess historia, brukade hjälpa sin farbror i bomullstryckeriet. På den tiden hade man fem tryckare, och kunde hinna tillverka några tiotal meter per dag.

1938 övertog Charles Deméry företaget och gav det ett nytt namn "Souleiado", ett sydprovensalsk ord som han lånat från poeten Gabriel Mistral, som betyder "när solen skiner igenom molnen efter regnet". Nu utvecklades företaget och fick nya kunder i Frankrike men även utomlands.

Från att tidigare ha använt växtfärger började man övergå till syntetiska färger. När den siste hantverkaren pensionerats började man trycka maskinellt på stora kopparrullar, där man exakt överförde tryckstockarnas mönster t o m med de repor som fanns på de ursprungliga mönstret. Det gjorde att det såg handtryckt ut.

Historien om de provensalska tygerna börjar med att tyger från Indien kom till Europa på 1600-talet. Bomullstygerna var i starka färger och orientaliska mönster och dessutom tvätt- och färgäkta. Tygerna blev ett mode vid Ludvig XIV: s hov och hos den rika borgarklassen.

Nu började fransmännen själva ta efter och flera bomullstryckerier växte upp som svampar ur jorden. De började konkurrera ut siden- och ylletryckerierna. Deras ägare och hantverkarna där  påverkade Ludvig XIV att få stopp på tillverkningen. 1686 kom ett kungligt dekret mot såväl import som tillverkning av tygerna. Tryckstockarna konfiskerades. Kring Avignon och Tarascon där påvarna hade makten, tillverkade man de förbjudna tygerna och  smugglade in dem över gränsen till Frankrike.

1754, under Ludvig XV, hävdes förbudet och genast började bomullstryckerierna att blomstra igen. Man behärskade nu även färg- och trycktekniken efter industrispionage i Indien. Tygerna var också utmärkta.

Nedgång igen blev det när industrialismen kom, men i Provence hade "indiens", som tygerna kallades, fått en så stark ställning att de ingick i den folkloristiska traditionen. Flera av folkdräkterna görs av "indiens". Så småningom görs tygerna bara i Provence och därmed kallades de "provensalska tyger".

Uppgifter till den här sidan har jag hämtat från en artikel av Lena Rydin i tidskriften "Allt i Hemmet"

Tillbaka till Sonjas Provencelänkar