Vandring på tomten 2009

Vårt stenparti där bara mossflox, liten nejlika och lingonris trivs nu för tiden. Jag gör inga ansträngningar för att plantera andra blommor här. Björkarna och granarna suger all must i jorden. Men visst är det vackert ändå!

Här försöker min man skapa en äng.  Här har han planterat prästkrage och vallmo. Blåklockor, röd- och vitklöver och andra gula blommor har han fått från ovan. Bakom störarna har fåren sitt betesområde.

Utsikten från diskbänken. När vi kom i våras hade ägaren tagit ner stora granar och annat sly vid kanten mot åkern. Vår tomt går inte ända ner hur konstigt det än låter. Nu kan jag se solen och fåren vandra på åkern. Rishögarna kom bort på hösten och det blev så fint. Tänk om jag hade den här utsikten i stan också!

Vandrar man in en bit i skogen kan man få se den här märkliga formationen.

Visst är rönnen vacker! Men när jag kan uppskatta solen på kvällen då skymmer den.

 

Fortfarande växer vår lilla miniskog på den stora stenen. Många undrar om vi har planterat dem där, men i så fall tror jag inte att de hade överlevt länge. Ibland vattnar jag när det har varit långvarig torka. Det lilla trollet och svamptanten vilar skönt i mossan.

Det vilda partiet framför altan. Går jag loss på det här partiet med hacka då har jag bett min man att leda mig in i skogen. Jag måste nog hacka nånstans, men det här vill jag verkligen ha vilt. Här växer lingon- och blåbärsris, midsommarblomster och fibblor m m. Stenpartiet i bakgrunden var från början bara en stenhög som vi fyllde igen och planterade blommor på. Tre stora mäktiga granar ger en härlig trolsk känsla.

Rondellen. Stigarna leder till uthus, dass och vedbod.

Morgonsolen lyser när jag kommer från toan kl 5 på morgonen. Jo, det händer att jag är uppe så tidigt.

Oskar och jag har slagit och krattat gräs till fåren

Oskar blev så glad när de äntligen kom fram och åt. Men visst ser fåret alldeles förskräckt ut!

Rodgersian i septemberskrud. Jag har aldrig sett den så färggrann förut.

Jag tar många bilder på himlen och den här långa molnlimpan på en övrigt molnfri himmel måste jag ju ha på bild.

En mysstund i det fria med Helena och familj.

När björkarna kom bort kan solen lysa in så här vackert en septemberdag.

Tillbaka till Min stuga och min täppa

Tillbaka till Sonjas första sida