Källa: Bocken 1948 

Av Sixten Söderhielm 

De i ett föregående nummer av Bocken omnämnda dekorativa målningarna i officersmässens matsal på Kungsbäck ha sin historia, vilken är obekant för flertalet, varför följande kan vara av intresse. Målningarna utfördes på beställning av officerskårens enskilda kassa någon gång på 1860 talet och uppsattes i officerskårens paviljong på Mohed. 

Konstnären var en bygdens son, som redan under en längre tid verkat i provinsen. Hans namn var Svante Alfred Blombergsson, född den 21 april 1810 på Sibbo militieboställe i Hanebo socken. Tidigt kom han i vanlig målarlära i Stockholm hos målarmästaren P. E. Wallander, fader till den kände genre- och folklivsforskaren Wilhelm Wallander. Samtidigt fick han även en högre konstnärlig utbildning i den lägre skolan vid Konstakademien. Våren 1830 återvände han som utlärd målargesell till Hälsingland och bosatte sig i Söderhamn, där han ungefär samtidigt gifte sig. Under första tiden sysslade han med dekorativa väggmålningar och landskapsbilder, som skattas högt för sitt konstnärliga värde. Bl. a. finnes en dylik målning i Gästrike- Hälsinge nation i Uppsala. Genom brukspatron Rettigs på Hemstanäs förmedling kom han att 1838 utföra en altartavla för Hanebo kyrka, vilket gav hans konstnärliga inriktning dess huvudsakliga verksamhet. Under årens lopp kom han sålunda att utföra en mängd altartavlor i Hälsinglands kyrkor samt i Hamrånge kyrka i Gästrikland. 

Blombergsson var säkerligen därför en vid regementet känd och uppskattad man, när han fick uppdraget att utföra dessa dekorationer till åminnelse av ärorika strider och dugliga chefer. Möjligen skedde detta samtidigt som han verkställde en dekorativ inredning i en stor bondgård i Mo socken. Med all sannolikhet äro de utförda före 1870. Blombergsson avled i Söderhamn den 25 febr. 1875. Han har ättlingar, varav några ännu leva och verka i Söderhamn. 

Med tiden blev naturligen denna matsalutsmyckning en kär klenod bland officerskårens tillhörigheter. Därför, när byggnaden på Mohed försåldes vid regementets avflyttning, väcktes förslag av dåvarande löjtnanten Olof Arborén att målningarna skulle medtagas till Kungsbäck. Genom att han på sitt kompani hade en skicklig tapetserare och målare, Ragnar Östlund från Gävle, skulle detta kunna göras på ett fullt betryggande sätt. Officerskåren beslöt också i enlighet härmed. Men även tapeter kunna hava sina öden och härom har kaptenen Arborén själv berättat. Och eftersom corpus delecti ännu finnes kvar på Kungsbäck, måste skildringen anses som den absolut sannaste historia från Mohed, varmed han glatt sina kamrater. Som chef för den kommendering, vilken efter regementsmötet 1908 verkställde överflyttning av vapen m. m. till Gävle skulle han sålunda även verkställa nedskärning och transport av dessa tapeter. Men en dag blev han uppringd från Gävle av kassadirektionens ordförande, majoren Otto von Malmborg, som meddelade, att målningarna skulle medfölja köpet av byggnaden och alltså icke finge nedtagas, vilket på överstens befallning meddelades. Blixtsnabbt fattade Arborén situationen och svarade att tapeterna beklagligen redan voro nedtagna och skulle samma dag avgå från Bergviks station. Majoren insåg då att ingenting var att göra åt detta sista uppslag, som uppkommit inför farhågor om stora omkostnader för flyttningen. 

Nu följdes några hektiska timmar medan Arborén skar ut målningarna, emballerade dem och fick dem till den en halv mil bort belägna järnvägsstationen. Men förrän solen gått ned voro de enligt avgiven rapport på väg till Gävle. Sedan blevo de på ett lyckligt sätt uppsatta i den nya matsalen och den utomordentligt skicklige målaren och dekoratören Karl Sjöström i Gävle uppgjorde ritningar till kolonner och stiltrogna dörröverstycken, vilka utfördes av den hos honom anställde målarmästaren Sixten Freidenfelt. Denne har även berättat att överblivna bitar av de gamla tapeterna länge lågo nedslängda i Valbobäcken vid bron till Vall. 

Officersmässens matsal fick sålunda sin egenartade utsmyckning av minnen från den gamla paviljongen på Mohed. Gamle översten E. von Krusenstjerna uttalade sedermera sin tillfredsställelse över Arboréns rådiga ingripande. Konung Gustav V lärer också vid sitt första besök 1912 hava blivit mäkta imponerad över den storvulet ståtliga matsalen, vars make han med instämmande av general Gustaf Uggla icke trodde sig hava sett någon annanstädes. 

Bild: Väggmålningarna medan de ännu sutto i officerspaviljongen på Mohed
Bild: Tecknad bild

Kontrolläst av Sonja och Knut 20030513